|
Nannes barn. 1/ Äldste sonen Anders Nanneson 1875-1952 tog
över gården när fadern blev änkeman 1907. Anders hade en
hushållerska, men gifte sig aldrig och fick inte barn, som kunde ta
över gården. Han hade nog ett helt annat kynne än fadern. Han drog
sig inte för att ta ett glas. Jag kommer ihåg från min barndom då
han kom cyklande för att hälsa på mormor. Han kunde enligt min bror
Lars vara litet påverkad, vilket besvärade mormor. Han pratade och
skämtade med morfar August. Den lilla stuga som vi hade var en gåva
från Anders till Hanna. Han hade byggt två enkla stugor för uthyrning
till sommargäster. En gång har min fru Birgitta och jag varit inne i gården som Anders Nanneson och hans familj flyttade till efter laga skiftet 1854. En son i den familj, som köpte och brukade gården efter Anders, hade via Hans Alm hört talas om att vi hade gåramålningen. Jag fotograferade av målningen och gav dem en förstoring.
Sedan kontaktade de mig igen och önskade få förstoringar även till
sina barn eftersom de skulle sälja gården till en malmödirektör som
skulle ha hästar där. |
Ninni säger sig själv inte minnas detta, men kan tänka sig att hennes pappa fört det på tal med Anders. Anders hade i början ofta kommit och hälsat på de nya ägarna, åtminstone tills man måste hugga ned vårdträdet, som stod i vägen för transporter (jämför gåramålningen med en aktuellbild av gården). Det hade han nog inte tyckt om och sedan såg man honom inte ofta. 2/ Anna Nanneson 1876-1892 var barn nummer två. Hon hade någon sjukdom, bröstlidande eller hjärtfel och dog endast 16 år gammal. Jag vet att moster Maj under somrarna alltid hade som vana att besöka och lägga blommor på hennes grav. Den låg nära Anders Nannesons, dvs Nannes pappas grav. Även Anders Nanneson den yngre blev begravd i samma grav som sin namne.. 3/ Nanny 1878-1956 bodde länge kvar hemma och hushållade åt fadern enligt Gunnar. Hon gifte sig med en lantbrukare Oskar Larsson 1870-1953 från Pålsgård och de fick ett barn Per-Nanne ,1909-1991. 4/ Ludvig Nanneson 1881-1963 var 4:e barnet. Han var studiemotiverad och kom tillsammans med åtskilliga andra pojkar från trakten ned till Alnarp för studier till agronom. Det sägs att det var godsherren på Plönninge som stimulerade pojkarna i trakten till studier. Det pågick experiment i Harplinge med lantbrukskorporation. Ludvig knöt an till detta och blev så småningom lantbrukssällskapets direktör. Han var enligt Eric Rasmusson (Hallandica 1999) drivande kraft för att få igång en rikstäckande mejerisammanslutning, byggd på regionala mejeriförbund. Ludvig blev så småningom professor i lantbruksekonomi och en föregångare på området. Efter pensioneringen bosatte sig Ludvig och hans hustru Ester (f Biel 1889-1980) på Ninnis gård i Fammarp. |
|