Släktfoton         

        
 David och Marias hus   Sysslinggruppen 

Eric Rasmusson har i sin bok beskrivit hur det laga skiftet var själva utgångspunkten för det halländska undret under andra hälften av 1800-talet. Från att ha varit ett mycket fattigt underskottslän skedde det en snabb utveckling mot välstånd. Bidragande orsak var Krimkriget, då England inte längre kunde importera havre från Ryssland. Det halländska jordbruket, som snabbt förbättrades och rationaliserades genom gödsling, utdikning av våtmarker, förhindrande av sandflykt och uppodlingen gjorde att det nu fanns tillräckligt för att kunna börja exportera överskottet. Nästa våg var export av mjölkprodukter till England.

Ludvig och Ester fick 5 barn Signhild (Ninni) född 1910, Gunilla född 1913, Eva född 1917, Margareta född 1923 och Agneta (Pye) född 1928. Gunilla dog för några år sedan, övriga lever.

Ninni berättar att hennes far inte visade något intresse för religion som vuxen.

På 1920-talet byggde Ludvig och Ester en sommarstuga i Haverdal vid "Lilla strand" och nära "Jättastugan".

5/ Mormor Hanna 1883- 1973 var det 5:e av Nannes barn.
Hanna utbildade sig till småskollärare och fick tjänst i Laholmstrakten, där hon träffade morfar August. August var änkeman med en son Folke. Hanna och August fick 5 barn, Sara, född 1905, Margit född 1907, Inga född 1909 och Gertrud född 1912. Det sista barnet Gunnel dog strax efter förlossningen och fick enligt Cecilia nöddöpas.

För Sara var det dödsfallet en mycket jobbig händelse som hon återkom till.
Det nyfödda barnet hade gnällt hela natten och hållit familjen vaken. Dessutom hade det blåst och något på brunnen, kanske skopan hade slagit emot regelbundet och låtit som en klocka. Sara hade upplevt stämningen som kuslig.
På morgonen hade August gått till Laholm för att föröka skaffa någon medicin.
August skall ha haft mycket svårt att hantera situationen eftersom den påminde honom om när hans första fru och tvillingarna dog.

Hanna var sängliggande, sjuk och mycket trött. Det blev Sara som tog på sig eller ombads se till barnet. Barnet hade slutat gnälla och Sara upptäckte att det hade dött. Hon gick med barnet till Hanna, som bara vände sig bort.

Efteråt hade barnet begravts utan åthävor, man talade aldrig om vad som hänt. Det var inte ovanligt att spädbarnen dog, kanske ville man inte röra upp känslorna. För Sara, som då kan ha varit 9-10 år gammal, var detta en traumatisk upplevelse, som hon aldrig blev fri från. Tänkte hon att det kunde ha varit hennes fel att barnet dog? Skulle hon kunnat göra något?

Jag kommer att mer utförligt beskriva Sara och hennes ursprungsfamilj i ett annat avsnitt.

6/ Nannes och Charlottas sjätte barn var Maria 1887-1979, gift med agronomen David Nilsson 1886-1969 från Smeagården i Harplinge. Gunnar deras enda barn föddes 1914 och dog i april i år 2002. Gunnar tog familjenamnet Smedgård.

Enligt Gunnar var Nanny och Maria mer präglade av den allvarstyngda och hämmande atmosfären i hemmet än Hanna, som kom hemifrån tidigare. De andra två systrarna bodde längre hemma och hushållade för sin far efter Charlottas död 1907. För både Gunnar och Per-Nanne, som var endabarn, var det roligt att träffa kusinerna. När man var nere i Laholm lekte Gunnar mest med Gertrud som var närmast i ålder. En gång höll de på att bränna ned skogen där, när de eldade.

I Haverdal byggde David och Maria 1934 en stuga precis intill "Jättastugan" nere vid havet. Vi samlades alltid en bemärkelsedag på sommaren i stugan. Jag minns den goda doften, när kaffet tillagades på fotogenköket och hur spännande det var att utforska tomten, både klipporna och djungeln bakom huset, när jag var barn.

Antalet barnbarns barn till Nanne och Charlotta växte snabbt. Ganska många kom till sommarträffarna och David fotograferade tillställningarna. Vi har ett kort där 17 av barnbarnsbarnen finns med. Det var 1956, en av de somrar 1955-57, då jag gjorde min värnpliktstjänstgöring på T1 i Linköping, så jag var inte med på bilden.

2  3  4  5  6  7  8  9  10  11  12  13  14