Här nedan följer en kort sammanfattning av vad jag vet om Nannesläkten utifrån de data jag har tillgängliga nu



Här nedan följer en kort sammanfattning av vad jag vet om Nannesläkten utifrån de data jag har tillgängliga nu (se också släktkartan ritad av Gunnar, , 111 Kb alternativt Nanne Andersson, släkttavlor , 129 Kb ). Anders N Charlotta P Morfar Nanne föddes 27/10 1844 som äldste son. Hans yngre bröder var Nils Peter född 19/9 1847, dvs 3 år yngre än Nanne och Johan Anton född 18/6 1853, dvs 9 år yngre. Modern Pernilla Nilsdotter född 25/4 1812 från Steninge var 32 år då hon födde sin äldste son, hennes make Anders Nanneson född 16/2 1794 var 18 år äldre än sin hustru och 50 år då Nanne föddes. När jag var ung hörde jag talas om ett äktenskap, som inte var lyckligt, eftersom den blivande hustrun valde bondgården och en mycket äldre man framför den dräng på föräldragården, som hon troligen haft en kärleksrelation till. Jag trodde länge att det handlade om morfar Nanne och hans fru, men han gifte sig med en jämnårig flicka Charlotta Pehrsdotter, från Slöinge född 1847. Det fick sitt första barn Anders 1875, då Charlotta var 28 år och sitt 6:e barn Maria 1887 då Ch var 40 år. Historierna, har troligen handlat om Pernilla och Anders. Anders har i kyrkböckerna beskrivits som krympling, ej arbetsför och oduglig till krigstjänst. I Per Nannes pärm fanns ett brev från en kvinna, troligen en väninna till Pernilla. Brevet är skrivet år 1865, d v s det år Nils Peter dog. Väninnan råder Pernilla att sluta grubbla över sonens död och också något om att finna sig i Guds och makens uppfattning, så länge han var i besittning av gården. Kanske handlade det om en önskan från Pernilla att separera från sin make. Pernillas (eller den som var olyckligt gift) möjlighet att komma ifrån, lär enligt Saras berättelser, ha varit att själv ta en vagn och köra till predikningarna i Slättåkra kyrka istället för till Harplinge kyrka på söndagarna.		Pernilla dog 1892 och överlevde sin make med 20 år. Hon bodde livet ut i deras gård, som tagits över av äldste sonen Nanne, om inte tidigare, dock senast 1871, då Anders Nanneson dog. Jag minns att mamma Sara i mitten på 1980-talet berättade att Pernilla bodde i ett rum bakom köket, tills hon fick sluta sina dagar. Så skulle Sara själv velat ha det berättade hon. Det jag tänker på är morfar Nanne och hans mor. Vad kan det ha betytt att vara äldste son i en familj med en spänning mellan föräldrarna och med en far som betecknas som en krympling. Jag vet ingenting om Anders Nannesons egenskaper för övrigt, men det ligger nära till hands att Nanne kan ha blivit sin mors stöd och förtrogna. Det är han som skall ta över gården och det är hos honom, som modern Pernilla bor resten av sitt liv. Vad betydde broderns död för Nanne och familjen? På Nils Peter hade man kanske fäst stora förhoppningar. Han skulle ju bli präst och bytte till ett mer passande namn än Andersson, som han annars skulle hetat. När morfar Nanne var 10 år 1854 flyttade man ut från Haverdalsby, p g a att laga skiftet då genomfördes. Den nya gården kom att ligga någon km åt sydost från byn. Morfar Nanne gjorde vid flytten en ritning över hur de gamla gårdarna i byn låg (se bildbilaga). Gunnar Smedgård har kopierat den kartan till oss i släkten och till Annies gårds vänner. Annies gård, byggd på 1840-talet, blev kvar i sitt ursprungliga läge i byn. När den sista innehavaren av gården Annie Kristiansson dog barnlös 1990 testamenterades den till Lutherhjälpen, men kommunen inköpte gården, som nu har nu blivit en Haverdals hembygdsgård. Vi har varit med där och firat både midsommar och Valborg tillsammans med övriga Haverdalsbor. Det är en vacker plats, inte minst hagarna bakom gården som betas av får. Den gamla gården som Morfar Nanne föddes i låg mellan Annies gård och kustvägen.